Start

start

Regimskifte! The Internet of Things

Äger vi medborgare Staten? Eller håller Statens AI (artificiella intelligens) på att ta kontroll över människans fria vilja?

I den pågående forskningen om förståelsen av hjärnan kan man fråga sig om framtiden ska stå mellan intelligent maskin och människa i evolutionsprocessen?

Kärt barn har många namn! Det kallas The Internet of Things eller Ubiquitous Computing eller Pervasive Game eller Pervasive Heathcare eller Ambient intelligens. Det handlar om att koppla ihop alla människor och alla apparater i ett gigantiskt datornätverk. Nätverket ska via sensor (i kroppen) och i maskiner kunna identifiera alla människor och maskiner överallt alltid. Och systemet ska lära sig de uppkopplades preferenser, så skriver i alla fall Datainspektionenen.

Det handlar om att kunna analysera mätdata i realtid över internet (distribuerad nätverksteknik). och tvåvägd tankekommunikation mellan människa och intelligent (artificiell intelligens) nätverksteknik

Inom ett antal år kommer alla människors nervsystem och hjärnor att vara uppkopplade till statliga datorer. Frågor om integritet och autonomi är en av mänsklighetens största frågor nu när vi står inför fakta, att datorer en dag är blir intelligentare än människan. Svenska professorer har varnat i många år för den kommande situationen. Människans medvetande tycks vara för litet och därmed oförmöget att reagera och ingripa inför detta faktum.

Bionicgate har samlat lite information och länkar för att du ska få insikt om framtiden. Vi hoppas att du inte “duckar” inför ämnet bara för att det är bekvämt, utan att du söker mer information om människans stundande paradigmskifte kallat människa-maskin-interaktion. Människan kommer inom några år att genom olika typer av sensorer i kroppen integrera direkt med datorer. Frågan är vill vi ha detta samhälle?

Visste du att nya 2-vägs hjärngränssnitt kan diagnostisera annalkande influensa, hjärtinfarkt eller stroke? Visste du att samma hjärngränssnitt kan surfa dina minnen och ständigt låta dig vara uppkopplad till vetenskaplig information eller musik? Visste du att dessa hjärngränssnitt också kan slå ut hela ditt nervsystem. Den elektriska stolen har fått ett nytt ansikte.

Visste du att ett hjärngränssnitt kan användas som ett beslutsfattande system. En hjärninspirerad dator kan optimera en beslutssituation, detta genom att använda en mängd sensorisk information som hjälper dig att fatta ett beslut som gynnar dig.  Normalt fattas beslut av neocortex och “den gamla däggdjurshjärnan” Detta system för beslutsfattande kan skapa konflikter mellan logik och rationellt tänkande.

EU´s forskningsprogram omfattar bl a 2-vägs hjärngränssnitt mellan människa och maskin. Det handlar om att utveckla metoder för att kartlägga den mänskliga hjärnans funktionella arkitektur, d v s förstå alla de underliggande processer i hjärnan som skapar medvetande. Med modellerna så bygger man robotar och modeller av hjärnan för att kunna forska vidare på. Det är som bekant olagligt att forska på människor, något som f n v tyvärr inte går att bevisa att det pågår.

För att kunna kartlägga hjärnans funktionella arkitektur så måste forskarna kunna kommunicera med hjärnan.

Forskningsområdets ekonomiska potential är så stor att människor tyvärr utnyttjas utan deras samtycke. Maskininlärning/robotintelligens har redan utvecklats och kan avkoda människors neuronafyningar detta sedan många år tillbaka.Vad det handlar om är teknologier för tankeläsning.

Tyvärr kan många människor vittna om att avkodningen tycks pågå tills den ofrivilliga försökspersonen dör. Det handlar för forskarnas del om att inte avslöja forskning med hjärnimplantat. Genom att förneka denna forskning med hjärnimplantat så bevakar forskarna sin fria rätt att själva välja metod att inhämta mätdata. Deras rättigheter är lika grundmurade som yttrandefriheten är för vanliga människaor.

Redan nu kan maskininlärning (artificiell intelligens) i distribuerad nätverksteknik kopiera och ladda upp delar av DIN kropp eller hjärnas informationsprocesser.

Neurala Ontologier inom informationstekniken gör att forskare nu kan kopiera den mänskliga hjärnans informationsprocesser via med t ex GNU radio.  Forskningen utvecklar ständigt förbättrade teknologier för människa-maskin-interaktion.

Människan görs nu antingen vi vill det eller inte  till en kommersiell biomekanisk plattform. Hur är det möjligt? Det beror på att det saknas allmän kunskap inom området nanoteknik, ny nätverksteknik, artificiell intelligens och maskininlärning.

Vad Edward Snowden nyligen avslöjade om NSA och deras avlyssning är sedan länge föråldrad teknik. Numera avlyssnar stat och regeringar inte på telefonsamtal, läser dina SMS eller mejl. DOM LYSSNAR PÅ DINA NERVCELLER. Mattematiska modeller och enorm beräkningskapacitet i molnet samt artificiell intelligens gör detta möjligt.

I framtiden så kommer alla människor att vara uppkopplade med sina hjärnor till en statlig hjärnfunktion. Det är viktigt att det debatteras hur denna ersättare för mobil kommunikation får påverka människans integritet och autonomi.

Vi lever nu i ett föråldrat paradigm med våra etablerade sanningar. Dessa sanningar är antaganden som sällan eller aldrig ifrågasätts, därför att vi intalar oss att de måste vara korrekta.

Nanoteknologin och informationstekniken är redan långt framme och håller på att åstadkomma häpnadsväckande saker inom Människa-Maskin-Interaktion och artificiell intelligens. Vårt högre medvetande tycks stå handfallet utan möjlighet att ingripa mot detta hot om stölder av våra identiteter.

Det tekniska paradigm som förväntas ta form kommer, om förväntningarna uppfylls, att integrera nano-, bio-, informations- och kognitionsvetenskap (NBIC) på nya sätt. Det innebär att möjligheterna till biologisk och kognitiv kontroll kommer att öka, med åtföljande social och politisk osäkerhet.

NBIC kan ge nya möjligheter till mänsklig kontroll över naturen med åtföljande välfärd, men även kontroll över människan, dvs nya tekniker för maktutövning. Samtidigt som informationssamhället mognat genom applicering av Ubikvitär-it även kallat The Internet of Things och samtidigt som vi anar början på NBIC-paradigmet så är lagstiftning och kunskap inom området obefintlig.

KTH professorn Gerald Q Maguire skrev följande redan 1999

Revolutioner i halvledarenheter miniatyrisering, bioelektronik tillsammans med neurala beräknsningstekniker gör att forskare nu kan skapa maskin assisterade sinnen, science fiction´s “cyborgs.” I en artikel publicerad redan 1999, försökte vi uppmärksamma framsteg inom proteser, en myriad av konstgjorda implantat, och den tidiga utvecklingen av teknik för cochlea(hörsel) och retinala näthinnan (syn) implantat. Vår oro, då och nu, var att uppmärksamma de etiska frågor som dessa innovationer väcker. Sedan dess har genombrott skett i en hisnande takt. Vetenskapsmän, forskare och ingenjörer som använder olika metoder, ger möjligheter till direkta gränssnitt mellan hjärnan och maskiner. Tekniska innovationer som sådana är varken goda eller onda, det är användandet av dem som skapar moraliska konsekvenser. Eftersom det kan finnas etiska problemen i människors användning av tekniken och eftersom hjärn chips är en mycket troligt framtida teknik, är det klokt att formulera politik och lagstiftning som mildrar teknologiernas skadeverkningar, detta innan tekniken redan är utbredd.

Datainspektionen skrev följande 2007 :

Biometrisk sensorteknik utvecklas vidare och kommer någon gång i framtiden att bli praktiskt användbar. Det man oroar sig för kan hända är identitetsstölder, att någon använder en annan persons biometriska data för sitt eget bruk. Forskarna försöker lösa detta genom att lägga in förmågan att avgöra om det som biometrisensorn ser verkligen “lever” här och nu och inte bara är en “död” datamängd.

Bland alla fysiologiska sensorer som utvecklas, finns det sådana som ska kunna känna av en användares känslotillstånd. Möjligen är det kontroversiellt eller riskfyllt att inför en dator avslöja en människas verkliga känslotillstånd, något som annars qår att maskera med en neutral eller låtsad uppsyn.

Mera centralt i utvecklingen av sensorer för fysiologiska mätningar och övervakning av hälsan finns sådana som kontinuerligt på (och i kroppen kanfölja puls, blodtryck, temperatur, bakterienärvaro och mycket annat. En del typer av sensorer och radiobaserade identitetsmärkningar kommer sannolikt att implanteras i kroppen. Kroppsnära ubicomp-system kan fortlöpande analysera hälsotillstånd och sammanställa resultat. Det kan detektera en annalkande influensa eller ett hjärtbesvär – och vid behov sända data till vårdgivare. http://www.datainspektionen.se/documents/rapport-ubiq-computing.pdf

I Filosofiska rummet uttalade sig Martin Ingvar så här

Sveriges Radio P1  “Filosofiska rummet” Ett radioprogram där Åsa Wikfors docent i teoretisk filosofi, Lars Bergström professor emeritus i praktisk filosofi och Martin Ingvar professor i neurofysiologi talar om medvetandet, artificiell intelligens och hur synen på människans egna jag i framtiden kommer att kunna förändras.

Ett paradigmskifte inträffar när nya upptäckter och insikter som inte kan förklaras inom ramen för den etablerade vetenskapen blir tillräckligt stor. Då framtvingas till slut en omprövning av den gamla världsbilden och ett nytt paradigm med vidare horisonter växer fram.

NBIC paradigmet håller på att göra människan till en transparent kommersiell multimediamaskin. Med hjärnchip och ny intelligent nätverksteknik är det möjligt att inhämta helt ny metafysik direkt ur människans hjärna. Snart har “smartphonen” flyttat direkt in i den mänskliga hjärnan, för kommunikation, hälsodiagnostik och övervakning.

Människa-Maskin-Interaktion

Det finns ännu inget välutvecklat, vida använt gränssnitt mellan hjärnan och datorer för att känna igen bilder och mönster, eller för den delen att ställa frågor för sådana enheter. Den som kommer med lösningen kommer att bli väldigt rik.

“Digitala ontologier” Denna intelligens kan representeras av ett autonomt system i distribuerad nätverksteknik. Intelligensen kommer någon gång i framtiden att genom den ständigt ökade dator -och nätverkskapaciteten kunna bli intelligentare än människan.

Nya företag kommer att erbjuda helt nya produkter och tjänster och kunna ta betalt för datatrafiken mellan dig och t ex dtt nya exocortex.

Microsoft har redan år 2000 patenterat en teknologi för att använda människans nervsystem för transport av dataflöden och energi. Svenska universitet utvecklar också biokompatibla nanoimplantat för elektronisk mätning av människans nervsystem.

Hjärnsimuleringar med nanoteknikens nya dator-hjärna-gränssnitt klonar och lär datorerna människans ontologier (begreppsvärldar) och studerar  människans högre tänkande. Faktum är att man genom att kopiera människors informationsprocesser i hjärnan med den nya tekniken snart kan göra datorprogram som beter sig exakt som en människa. Tekniken kommer så småningom att infatta programvaror för perception, kognitiva beteenden och finmotorik.

Så här beskrev Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på Stockholms Handelskammare 2012 03 21 situationen.

Hur maskiner med moraliskt beteende kan skapas, är något som robotforskare och filosofer har börjat studera. Vilken roll har människan i en framtid där moraliska beslut också tas av maskiner? När blir en maskin en människa? Frågan om gränsdragningar mellan maskin och människa kan idag kännas trivial, men faktum är att den blir allt mer aktuell.

I framtiden kommer robotarna att bli allt mer människolika samtidigt som vi kommer att bli allt mer robotlika, dels via olika typer av implantat som delar teknologi med robotarna men också via en socialiseringsprocess där vi lär oss att umgås med robotar. I den mån man överhuvudtaget i framtiden kan tala om oss själva som en distinkt art, måste vi då kanske ta i den svåraste frågan av dem alla: Behövs vi?

Det är endast den art som står högst upp i hierarkin som slipper motivera sinexistens.

Andra forskningsexperiment som pågår på civilbefolkningen i Sverige utan insyn (enligt många källor) är experiment med Mikrovågsvapen. Mikrovågsvapen hör till gruppen icke dödliga vapen (Non-Lethal Weapons = NLW). Mikrovågsvapen har mycket hög fältstyrka (motsvarande tusentals mobiltelefoner) och kan fokuseras mot olika mål med avsikt att framkalla smärta (genom upphettning av fria nervändar i huden) eller störa elektronisk utrustning. Totalförsvarets Forskningsinstitut i sammarbete med Karolinska Institutet undersöker om dessa vapen kan påverka centrala nervsystemet? Om det finns någon effekt på blod-hjärn barriären? Forskningsområdet bildar bland annat underlag till folkrättsliga överväganden som skall göras enligt ett tilläggsprotokoll till den 4e Genève konventionen.

Ett undvikande av diskussioner och enkel förtröstan på principerna om fri vetenskaplig forskning och marknadsekonomin i sig är en moralisk hållning som inte är tillräcklig. Detta område kräver en omedelbar lagjustering. Till skillnad från det vetenskapliga samfundet vid tillkomsten av genetiska tekniker för kloning har neuroforskningen och datorindustrin ännu inte deltagit i en offentlig dialog/debatt om dess lovande, men riskfyllda tekniker att klona en mänsklig hjärna i en dator.

Media, jurister, läkare m fl. måste omedelbart sätta sig in i det kommande paradigmets insikter och förändringar. Forskning och insamling av ny metafysik direkt ifrån civilbefolkningen via fysiologiska sensorer utan samtycke och användande av biologisk metafysik i datorsimuleringar måste omedelbart etikbeläggas.

Regeringen måste informera allmänheten och skapa ny lagstiftning som förhindrar identitetsstölder genom fysiologiska implantat.

Enligt EU kommissionens etikråd verkar Bioelektronik/Hjärnchip , och så kallade IKT implantat att  utvecklas med tendensen att kommersialisera den mänskliga kroppen och behandla den som ett objekt eller som en biomekanisk plattform.
Därmed är dessa IKT  implantat att betraktas som ett potentiellt hot mot den mänskliga värdigheten.
Implantat i människan för känslomässigt orienterad datainsamling kan inte bara ge upphov och farhågor när det gäller onda “diktator-chip” utan även i ett demokratiskt samhällen ge möjligheterna för manipulation.

Vetenskapsrådets etikkommitté i medicinsk nanoetik skrev följande redan 2004: Plus och minus med nanoteknik.

+Det är bra att kunna ge medicin in i hjärnan via blod-hjärnbarriären. + Det är bra att sätta in elektroder i hjärnan för att ge syn åt en blind eller för att styra en handprotes. + Det är bra att använda nanotekniken för att stävja terrorism som drabbar oskyldiga människor. + Det är bra för den som har råd att utnyttja nanotekniken för sin egen hälsa och sitt eget välstånd.
- Det är inte bra när partiklarna tar sig in i kroppen via lungorna och stressar hjärta och andra organ.
- Det är inte bra om nanotekniken används för att läsa eller påverka andras tankar, känslor och avsikter.
- Det är inte bra om samma teknik används för att kontrollera och styra oskyldiga människor.
- Det är inte bra för de fattiga, som inte får tillgång till den avancerade tekniken.

Ett miniatyriserat signalbehandlingssystem i hjärnan kan bit för bit kopiera hjärnans funktionella arkitektuer och via det talade språket tar reda på vad signalerna betyder. Teknologierna ger möjlighet till att skapa en datorsimulerad modell av hjärnan. Modellen ska kunna ge svaret på vad ett samvete är, vad  ett ansvar är och varifrån uppstår normer och värderingar o s v? Ingen av dessa frågor kan besvaras utan att kopiera hjärnans funktionella arkitektur.

Om det redan finns  injicerbar nanoektronik  och artificiell intelligens  som genom att utan informerat samtycke “umgås” med en försöksperson under många år för att klona personens känslor, minnen och kunskap. Är det då etiskt försvarbart att forskningen kan behålla kopierat biologiskt medvetande  när den kopierade forskninsobjektet är död?

I sådant fall kan man säga att den nya teknologin har  skapat en livsfarlig situation för den mänskliga rasen. De nya hjärnchipen kan också användas i vetenskaplig psykologi och studera de mekanismer som ligger bakom människans tankeprocesser. Till den kognitiva psykologins huvudsakliga arbetsområden hör minneperception, kunskapsrepresentation, språkproblemlösning, beslutsfattande, medvetande och intelligens.

Etiska aspekter för implantat i människokroppen  diskuteras sedan flera år på EU-nivå av The European group on Ethics in Science and New Technologies under ledning av bl.a. professor Göran Hermerén. En av gruppens rekommendationer är att faror med ICT-implantat skall diskuteras i EU:s länder. Men detta har i vilket fall inte skett i Sverige. Sverige deltar sedan 2005 inte i något etikråd beträffande de nya teknologierna, varken nationellt eller inom EU. Sverige saknar därmed insikt om det stundande paradigmet inom dator-hjärna-integration och artificiell intelligens.

Olaglig datorkloning kan leda till oanade fysiska, psykiska och rättsliga konsekvenser för människa och samhälle.  Förfaringssättet innebär också att forskningen gör allt som står i deras makt för att det inte skall avslöjas att teknologier för att läsa och manipulera människors tankar är under utveckling.

Artificiell intelligens är ett forskningsområde som syftar till att utveckla datorbaserade program som beter och uppför sig på ett sätt som inte går att skilja från mänskligt beteende. Artificiell intelligens kan användas i olika typer av autonoma system och maskiner, Internet är ett sådant system. Sådana system/maskiner omfattas ännu inte av etiska grunder och värderingar. Detta faktum hotar människans integritet, identitet, autonomi  och andlighet.

Lyssna också på Anders Holst och Swedish Institute of Computer Science (SICS) i SRs radiointervju robotnyheter.se Programmet handlar om AI och att simulera hjärnor i datorer. En del av forskningen med hjärnimplantat för att klona människors funktionella hjärnarkitektur bedrivs enligt många källor brottsligt, utan informerat samtycke.  Detta troligen eftersom etikprövningstillstånd aldrig skulle godkännas för livslånga datoriserade  kloningar och datorsimuleringar via hjärnimplantat. Det är  näst intill omöjligt att upptäcka elektroniska komponenter när de byggs i nanostorlek. Företag och myndigheter kommer med den nya tekniken att kunna ta reda på saker om människor på ett helt nytt sätt. Därför kommer NBIC paradigmet också att kräva nya lagar och regler, precis som utvecklingen av datorer bidragit till instiftandet av till personuppgiftslagen.

Svenska Professorer frågar också, hur kan man förhindra och kontrollera otillbörlig användning av nanotekniken, även om det finns lagstiftning?  Spårbarhet, eller snarare bris-ten på spårbarhet, är ett ständigt återkommande ämne i debatten om etik, risker och säkerhet. Ett annat återkommande ämne är övervakning, hur nanotekniken kan användas i övervakningssyfte, där individen eller gruppen är ovetande om övervakningen och oförmögen att ta reda på om hon/de är övervakad(e) eller inte.

Regeringen och deras etiska råd SMER (Statens Medicinetiska Råd) har enligt EU ett ansvar att informera och informera samhället om det nya paradigmets insikter. Detta har inte skett trotts att regeringen och dess representanter känt till teknologierna redan 2003. Att några av dagens banbrytande neurovetenskapliga landvinningar inom området inte tillkännages, beror på att  etablerade akademiska, finansiella och politiska maktcentra vill  bevara sina intressen och skyddar oetisk forskning på människor, forskning som därmed saknar möjligheter avslöjas.

Undanhållande av information om vetenskapliga insikter är direkt vilseledande för hela mediavärlden, rättsväsendet och traditionell medicinsk diagnostik. Förfarandet strider också mot samtliga konventioner för mänskliga rättigheter.

I stället för att Sverige genom sina politiska grindvakter gynnar insynsskyddad oetisk civil-militär forskning på civilbefolkningen under utvecklingen av programvaror och nätverksteknik för medicinsk  och militär övervakning så skulle forskningen kunna tillkännage sina forskningsframsteg och det nya paradigmets insikter. På så sätt skulle Sverige kunna använda framstegen till att lösa många av sina aktuella inrikespolitiska problem och dessutom kunna göra en internationell pionjärinsats till nytta för hela mänskligheten.

Vi vill med denna webbsida skapa ett allmänt medvetande och en uppmärksamhet på att många av de nya forskningsområden inom NBIC utvecklas på civilbefolkningen, detta utan informerat samtycke sedan många år. Bionic Gate  samarbetar med media, Svenska kyrkan och ett antal kunskapsallianser för att försöka tvinga fram den etikdebatt som Vetenskapsrådet och professor Göran Hermerén initierade i detta ämne redan 2004. En etikdebatt som sedan dess mörklagts av staten och dess institutioner.

Känner du någon som är multimediauppkopplad men inte vågar tala om det? Det är lätt hänt att inte bli trodd för den som påstår att ett paradigmskifte inom dator-hjärna-integration och multimediateknik redan är här. Vi är medvetna om att delar av informationen här kan låta som ren science fiction, men den är redan en reell verklighet.

Kontakta oss för mer information, vi kan anordna föreläsningar och informationsmöten i ämnet.

Läs mer om vad Vetenskapsrådet skriver om elektrodimplantat i hjärnan och avsaknad av mänskliga rättigheter

Forskningsrapport: Institutet för Framtidsstudier om: Ubikvitär Framtid IT perspektiv på stat och samhälle.

Läs om “Evolution 2045” – the Party of Intellectual, Technological and Spiritual Breakthrough. Manifesto